...det börjar visst bli höst.

Idag gick jag min allra första 18 håls-runda. I söndags tog jag grönt kort i spöregnet, men det är en annan historia. Under hela rundan tog jag ett poäng (lätt förklarat så ska jag ta 18 poäng på 9 hål alternativt 36 poäng på 18 hål). Att slå med mammas driver ledde snarare till skador på gräset än att jag slog speciellt mycket längre. Mamma fick sig ett gott skratt i alla fall, trots att hon försökte dölja det.

Efter att ha slagit bort två bollar på ett hål (den ena gick ut i buschen, och den andra sa plums, rätt ner i vattenhindret) sa mamma till mig att gå ut i skogen och leta fler. Några bollar hittade jag inte, men massor av vildhallon. Tydligen så hjälpte det inte, men jag uppskattade dem.

Det var mörkt när vi kom tillbaka till klubbhuset och parkeringen, så jag hoppade över sista hålet, några poäng skulle det nog inte bli ändå. Jag förstår inte varför jag måste vara den enda av oss barn som har ärvt pappas bollsinne (för han har inget kvar). Längtar redan till nästa gång.

Emma Amalia gjorde en överaskningsvisit idag, och det blev en promenad som på den gamla goda tiden. Jag tror inte att hon riktigt förstår hur mycket jag uppskattar dem.

Imorgon ska jag servera på en begravning. Det ger pengar, men jag föredrar bröllop.


You know you love me
xoxo

Lynn